Bright Lights, Big City

förra året. jag tyckte om honom, jag blev absolut inte kär men jag gillade honom. vi kom in på förhållanden, han sa: jag vill inte ha ett förhållande just nu. jag har ingen tid åt dig. okey jag fick mitt svar, och det kändes helt okey. sedan går det bara någon månad och han har flickvän. varför är det då jag blev ledsen, besviken och förvånad. inte förut. varför kan folk inte vara ärliga helt enkelt, brutalt jävla ärliga. ett sådant svar är verkligen en, i've heard it all before-grej. men varför bryr man sig i ett sådant läge när man inte brytt sig innan dess? aja, för mycket tankar och för lite kaffe idag märker jag.

och på tal om mitt trassliga hjärta när jag ändå inte kan sova.
varje gång jag ser honom vill jag bara gå fram och krama honom. varje gång våra blickar möts önskar jag att han vore min, men det är han absolut inte. varje gång jag sett honom finns han i mina tankar som en låt på repeat i flera timmar efteråt. varje gång vi ses försöker jag lista ut vad han tycker om mig. varje gång vi ses får jag panik och undrar om jag ser okey ut. varje gång vi ses på en allmän plats är det bara honom jag ser.

tur att jag inte ser/träffar honom så ofta.