Höstdepression?

är trött dygnet runt. vill ingenting, mest bara sova. bara negativa tankar. kyla. mörker. brukar annars gilla hösten men i år känns det bara tomt. för ett år sedan, lite mer kanske, blev jag riktigt kär. och jag lever nog kvar i det, kan inte lämna det än. men jag försöker. jag vill. trött på att falla tillbaka, börja om att skydda mig själv, alla gånger jag bestämt mig att ta mig ur. vill inte tänka, på dig. alls. somliga perioder är du borta, men du kommer alltid tillbaka. sluta. försvinn! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0